Om växthusgaser och livsmedel
Konsumtion av livsmedel står för mer än 20 % av Svenska konsumenters utsläpp av växthusgaser, där tre fjärdedelar av utsläppen sker utanför Sveriges gränser. Enligt en rapport från FN/WWF (augusti 2019) är motsvarande siffra globalt 23 % direkta utsläpp och så mycket som 35 % om man också räknar in de indirekta utsläppen som blir till följd av livsmedelskonsumtion. Det absolut största utsläppet står kött från idisslare och mejeriprodukter för. Anledningen till detta är mängden metangas som produceras av dessa djur.
För att bromsa den globala uppvärmningen anser majoriteten av klimatexperterna att vi måste minska växthusgasutsläppen från livsmedelssektorn, framförallt genom en minskad- och förändrad konsumtion av animaliska produkter.
Idag erbjuds enkla och goda vegetabiliska alternativ till kött, exempelvis olika processade soja- och ärtprodukter i form av ex textruderade produkter. Ett problem med denna typ av produkter är att de är avsevärt dyrare än det animaliska alternativet, trots att det totalt går åt avsevärt mer råvaror för att få fram motsvarande mängd kött och mejeriprodukter. En av anledningarna till den högre kostnaden är de förhållandevis låga produktionsnivåerna, vilket gör att investeringar, produktionskostnader etc måste slås ut på en tämligen liten volym vilket resulterar i ett högt slutpris
Att minska växthusgasutsläppen inom livsmedelssektorn handlar framförallt om att minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter som tillsammans står för 65 % av växthusgasutsläppen. Att ersätta kött med processade vegetabiliska produkter riskerar avsevärt ökade kostnader för konsumenter och offentlig sektor.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vidare ska utsläppen i Sverige i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990.
Ökad hälsa från Svenskt jordbruk
En ökad användning av vegetabiliska kött- och mejeriliknande produkter ska innebära en förbättrad folkhälsa. För att säkerställa detta krävs det flertalet aktiviteter på detta område. I samarbete med Chalmers Tekniska Högskola planerar Simsufoods att utvärdera digererbarhet (smältbarhet) från olika vegetabiliska råvaror, samt påverkan på järnupptag.